Sans Soucis
Var på kurs idag för hudvårdsmärket Sans Soucis i Sthlm. Det var helt okej. Väldigt mycket information på en gång, så det tar nog några dagar innan det sjunker in.
Åkte med 7 tåget till sthlm (går normalt inte upp förräns 8.45) så det blev en tiiidig morgon.. Väl framme i Stockholm var det raka spåret till Coffe Cup och en cappotchino!! Där mötte jag min blonda förrvirrade kollega. =P Hon hade typ ingen aning om vart vi skulle.. haha.. men men.. Först virrade vi bort oss på slussen. Frågade några som satt i billjettluckan om vart vi skulle och de tittade bara på oss, skrattade och pekade vart vi skulle. Två dumma blondiner tänkte det nog.. vilket nog var sant för stunden.. =P Fast tillslut kom vi fram.
Fast lika intressant blev det när vi skulle hem igen.. människor, rulltrappor och gångar överalt.. Man blir ju stressad för mindre..
Dagens diskussion var iaf hur man blev motagen som blondin och som brunett. (Eftersom både jag o min kollega är superblonda.) Vi kom fram till att som blondin blir man alltid bemött som om man skulle vara helt blåst och inte kunna någonting. Man måste alltså då hela tiden bevisa att man kan mer än vad folk tror. Fast är man brunett tar alla för givet att man har koll på läget. Fast så kanske inte alls är fallet.
Jag kom iaf fram till att jag trivs i rollen som blondin. För ibland är det rättså skönt att bara glida med och det är också kul att göra folk förvånade att man, iaf ibland, har koll på läget. "Blonds have more fun!"
Åkte med 7 tåget till sthlm (går normalt inte upp förräns 8.45) så det blev en tiiidig morgon.. Väl framme i Stockholm var det raka spåret till Coffe Cup och en cappotchino!! Där mötte jag min blonda förrvirrade kollega. =P Hon hade typ ingen aning om vart vi skulle.. haha.. men men.. Först virrade vi bort oss på slussen. Frågade några som satt i billjettluckan om vart vi skulle och de tittade bara på oss, skrattade och pekade vart vi skulle. Två dumma blondiner tänkte det nog.. vilket nog var sant för stunden.. =P Fast tillslut kom vi fram.
Fast lika intressant blev det när vi skulle hem igen.. människor, rulltrappor och gångar överalt.. Man blir ju stressad för mindre..
Dagens diskussion var iaf hur man blev motagen som blondin och som brunett. (Eftersom både jag o min kollega är superblonda.) Vi kom fram till att som blondin blir man alltid bemött som om man skulle vara helt blåst och inte kunna någonting. Man måste alltså då hela tiden bevisa att man kan mer än vad folk tror. Fast är man brunett tar alla för givet att man har koll på läget. Fast så kanske inte alls är fallet.
Jag kom iaf fram till att jag trivs i rollen som blondin. För ibland är det rättså skönt att bara glida med och det är också kul att göra folk förvånade att man, iaf ibland, har koll på läget. "Blonds have more fun!"
Kommentarer
Trackback
